måndag 8 oktober 2007

Fyra frågor om Che - samtal med Björn Kumm

Det är på dagen 40 år sedan Che Guevara mördades i Bolivia.

Den 9 oktober 1967 visades Che Guevaras lik upp för internationell press i Vallegrande, Bolivia. Journalisten och författaren Björn Kumm var på plats. Nu är han aktuell med en biografi om revolutionären. Aktuell historia passade på att ställa fyra frågor till författaren.

Che Guevara tycks ständigt vara i ropet. Det har skrivits flera böcker om honom, och för inte så länge sedan porträtterades han på film i "The Motorcycle Diaries". Vad hoppas du kunna tillföra med din bok?

Björn Kumm: Visst är Guevara i ropet. Men är han så mycket mer än ikonen på t-tröjor, drömmen om en bättre värld? "The motorcycle diaries" motsvaras ju, som Oscar Hemer påpekade vid ett Che-seminarium på Bokmässan i Göteborg, av Jack Kerouacs "On the road". Kerouac gjorde sin resa västerut under samma expansiva 50-tal. Filmen blir då ett slags latinamerikansk road movie med sitt eget liv men naturligtvis extra glamour eftersom det hela kretsar kring den berömde Che som ung och ännu inte berömd.

Stora Che-biografier kom på 90-talet, av Jon Lee Anderson och mexikanen Paco Taibo II, som båda berättar sådant som förblev okänt i 30 år efter Ches död (inte minst den olycksaliga Kongo-expeditionen). I all anspråkslöshet vill jag summera den där kunskapen och ge min egen syn på Guevara, i en väsentligen politisk biografi över en person som levde i en synnerligen romantisk epok.

AH: Che Guevaras eftermäle är splittrat. Ihågkommen som revolutionär hjälte och vänsterikon, men från högerhåll framhålls ofta han ofta som en kallblodig massmördare. Hur vill du att Che Guevara ska bli ihågkommen?

Jag berättar i bokens inledande kapitel om hur den döde Che preparerades i Vallegrande för att visas upp inför världspressen. Jag kände stor sorg inför hans nederlag och den triumf som Bolivias militärer och USA:s säkerhetstjänst kunde gotta sig åt. En revolutionär
hjälte var han tvivelsutan. Vänsterikon? Då ska man komma ihåg att hans inledande entusiasm för Stalin och Sovjetunionen så småningom vändes i skepsis och kritik mot det sovjetiska imperiet. Gentemot tredje världen, menade Che, uppförde sig kommunistblocket inte mycket bättre än de kapitalistiska makterna i väst.

Massmördare? Omedelbart efter att revolutionen segrat den 1 januari 1959 måste Che och övriga gerillaledare inför en upprörd hemmaopinion synas skipa rättvisa gentemot Batista-diktaturens verkliga bovar och banditer. Det var ofta summariska rättegångar men med autentiska vittnesmål från vänner och anhöriga som sett diktaturens motståndare släpas i väg till formlig slakt. Jag tror inte vi i vårt fredliga hörn av världen riktigt förstår hur blodig samtidshistorien varit (och fortfarande är) i exempelvis Latinamerika - där "försvinna" under
Pinochets och andra terroristers framfart på 1970-talet blev ett verb med ackusativobjekt.


Che Guevara talar inför FN:s generalförsamling 1964.

AH: Che Guevara levde och dog under en tid när det fortfarande fanns en stark tro på det var möjligt att förändra världen. Porträttet av Che blev en symbol för 68-rörelsens framtidstro. Finns det någon jämförbar ikon idag?

Går det att förändra världen? Kanske var Che och även 68-rörelsen naiva i sin tro på framtiden. Somliga anser att Che var sin tids Usama bin Ladin - i varje fall var han minst lika fruktad av det västerländska etablissemanget, enkannerligen USA, som i honom såg revolutionen sprida sig över världen och till varje pris ville stoppa honom. Nelson Mandela har väl blivit vår tids ikon, sinnebilden för mild förlåtelse gentemot ett helt system som ville beröva människorna deras värdighet. Vi får väl se om förnuftiga politiska förändringar i världen hinner före den kommande klimatkatastrofen. Särskilt optimistisk är jag inte.

Till sist, vad blir ditt nästa projekt?
Nästa projekt är en biografi över Josip Broz Tito. Var det verkligen

han som höll Jugoslavien samman?
Björn Kumm är journalist och författare. Bland hans tidigare böcker finns
Terrorismens historia (1998) och Kalla kriget (2006).

Che av Björn Kumm (2007), Historiska Media, (304 sidor) finns i bokhandeln och i nätbokhandeln.

Mer läsning:

På Cuba hyllas Che fortfarande som revolutionens hjälte.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7033432.stm

BBC rapporterade om nyheten för 40 år sedan.
http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/october/9/newsid_3930000/3930193.stm

Thomas Gustafsson bloggar om Kuba och skriver om Che.
http://blogg.aftonbladet.se/13547/perma/580435/

2 kommentarer:

jssfrk sa...

Hej! Det vore cool om du skrev något om Turkiet/armenerna, apropå att Turkiet nu kallat hem sin USA-ambassadör för att jänkarna kallar det folkmord.

Björn L sa...

Bra idé!