Putin fördömer Molotov-Ribbentrop-pakten

"Det är utan tvivel så att man på goda grunder kan fördöma Molotov-Ribbentroppakten från augusti 1939".
Det säger nu Rysslands premiärminister Vladimir Putin (länk: SvD, länk: DN), med anledning av 70-årsminnet av andra världskrigets utbrott. Men frågan har varit känslig i Ryssland.

Den oheliga alliansen mellan Nazityskland och Sovjetunionen förvånade världen i augusti 1939. En vecka senare gick Tyskland till angrepp mot Polen. Andra världskriget var ett faktum. I ett hemligt tillägg till den tysk-sovjetiska icke-angreppspakten hade länderna delat upp Polen mellan sig. Detta avtal kallar Putin nu "omoraliskt".

Varför kallades avtalet Molotov-Ribbentrop-pakten?
Nazityskland och Sovjetunionen var två totalitära stater som representerade två diametralt skilda ideologier. Att icke-angreppspakten var en realpolitisk manöver av tillfällig karaktär var det knappast någon som betvivlade. Detta visades symboliskt också genom att Hitler och Stalin inte ville sätta sina namn på samma papper. Därför fick de två ländernas utrikesministrar stå för signaturerna. Därav namnet Molotov-Ribbentrop-pakten istället för Hitler-Stalin-pakten.

Läs Niclas Sennertegs artikel om pakten och spelet bakom kulisserna i Populär Historia.

Läs också: Rysk ovilja att diskutera roll i krigets förspel (DN)

Hamas till angrepp mot undervisning om Förintelsen

"En lögn som är ett påhitt av sionisterna", så beskrivs Förintelsen av palestinska Hamas. Detta med anledning av en uppgift om att undervisning om Förintelsen skulle ingå i de skolböcker som distribueras av FN-organet Unrwa, rapporterar DN.se.
Unrwa backar och säger att undervisning om Förintelsen inte ska ingå i de palestinska barnens läroplan. Vilket förstås också är märkligt. För hur ska man någonsin kunna skapa ömsesidig förståelse och respekt om man inte lär sig bakgrunden till konflikten i Israel/Palestina? Det låter kanske naivt, men för att förstå bakgrunden till Europas agerande i samband med staten Israels bildande måste man också känna till Förintelsen.

Men historien är allt som oftast politiskt laddad. Det visade nyligen Aftonbladet-debatten, då israeliska företrädare jämförde Aftonbladets artikel om påstådd organstöld med nazism. Det sorgliga är att Förintelsen, som utfördes av antisemitiska européer med utgångspunkt i en antisemitisk europeisk idétradition, blivit en så laddad fråga mellan två religiösa grupper som historiskt sett visat varandra betydligt större respekt än vad kristna visat människor av annan religiös tillhörighet.

Stalin tillbaka i Moskvas t-bana

"Stalin reste vår lojalitet mot nationen, inspirerade oss till arbete och stordåd"

Detta citat från sovjet-tiden gör nu comeback i Moskvas tunnelbana, rapporterar SvD och DN. Myndigheterna hävdar att citatet bara är en del av en uppfräschning som ska återställa tunnelbanestationen Kurskaja i ursprungsskick. Liberaler och människorättsaktivister rasar, och menar att detta bara är en del av vad som tycks vara en förmildring i den ryska synen på Sovjetunionens brutale ledare.

Bland annat har den brittiske historikern Orlando Figes hävdat att ryska myndigheter försvårat publiceringen av hans bok The Whisperers, som behandlar vardagslivet i Stalins sovjetsamhälle.

Boken The Whisperers kommer för övrigt snart i svensk översättning, med titeln De som viskade.

Ska Karelen bli finskt igen?

En grupp finska affärsmän har försökt sätta press på Ryssland att återlämna de områden i Karelen som Sovjetunionen erövrade under andra världskriget. "Bakgrunden till det hela är att finländska affärsmän lämnat in en ansökan om undersökningstillstånd (före 1992 kallat inmutning) i den planerade gasledningen Nordstreams väg", skriver SvD. Ryssland har tidigare erbjudit en större summa pengar för att de finländska affärsmännen ska dra tillbaka sina anspråk, men nu kräver alltså finländarna Karelen i utbyte.

Ryssland lär inte uppskatta förslaget, men faktum är att ryska regeringen under Boris Jeltsin i början av 1990-talet erbjöd Finland att köpa Karelen, för att lösa den ryska statens akuta ekonomiska problem. Om förslaget var allvarligt menat från ryskt håll är inte klart, men finländarna tog i alla fall saken på allvar och undersökte möjligheterna. De kom dock fram till att det skulle bli för dyrt. Om denna absurda episod har Populär Historia skrivit.

Tsarfamiljens smycken hittades hos UD

Nikolaj II längst till höger, Maria Pavlovna d ä bredvid honom.

En samling smycken värd minst 20 miljoner kronor har hittats i UD:s arkiv, efter att ha varit försvunna i 90 år. Värdeföremålen gömdes undan 1918 av Maria Pavlovna den äldre, ingift faster till den siste ryske tsaren Nikolaj II.

Samlingen bestod bland annat av juveler, manschetter och "ett 60-tal cigarettetuier i guld" (hur mycket rökte denna kvinna egentligen!?) De hittades förra året, när UD flyttade sitt arkiv.

I själva verket visste UD redan på 1950-talet om att klenoderna fanns i deras arkiv, men då valde de att tysta ner saken eftersom värdesakerna annars hade krävts tillbaka av Sovjetunionen. Sedan glömdes de åter bort. Nu har de alltså hittats på nytt och återlämnats till tsarfamiljens ättlingar av ätten Romanov.

Med tanke på att Nikolaj II, den siste tsaren av ätten Romanov, enligt en sammanställning av tidningen Forbes var världshistoriens tredje rikaste man - god för i runda slängar 2 050 miljarder kronor i dagens valuta - så är det inte särskilt konstigt att en del av ättens skatter och cigarettetuier klarade sig undan bolsjevikernas härningar. Fattiga som kyrkråttor lär de i alla fall inte vara, ätten Romanovs nu levande medlemmar.

Vem var då världshistoriens rikaste person?

Jo, enligt ovan nämnda sammanställning är det John D Rockefeller som kan titulera sig rikaste personen genom alla tider. God för ca 240 miljarder dollar i dagens penningvärde. Bill Gates (40 miljarder dollar) kan alltså slänga sig i väggen. Värt att notera är att samtliga de fyra översta på listan (förutom Rockefeller och Nikolaj även Andrew Carnegie och William H Vanderbilt) var verksamma under 1800-talets andra hälft.

George Washington - nytt porträtt

Vem var han egentligen - George Washington - frihetskämpen och generalen som blev USA:s första president. De flesta svenskar känner antagligen främst till hans ansikte från klassiska tavlor. I en ny bok ger den amerikanske historikern John Ferling ett porträtt av den amerikanske nationalhjälten. Enligt Ferling var Washingtons kanske främsta politiska egenskap att han lyckades övertyga sin omgivning om att egentligen inte var politiker.

WSJ.com recenserar boken.

Ny utgåva av Om detta må ni berätta

"Om detta må ni berätta..." kommer i en ny, uppdaterad utgåva. Boken som nått 1,3 miljoner svenskar genom att delas ut i landets gymnasieskolor har fått ett nytt kapitel som behandlar Sveriges roll under Förintelsen.

Och det kan behövas, för visst känner väl de flesta till Raoul Wallenberg och Vita bussarna, men hur många vet vilka Warszawasvenskarna var och vad de gjorde? Och vad visste egentligen svenska regeringen och svenska folket om vad som pågick i Tysklands koncentrations- och förintelseläger?

Vad är då författarnas samlade omdöme? Jo, att Sverige genom handeln med Tyskland bidrog till att förlänga kriget, men att Sverige också var det land i Europa som under kriget kanske gjorde mest för att rädda judar.

Läs anmälan av boken i SvD.

Grävlingar hittade unikt skepp från 600-talet

Ett unikt gravskepp har grävts fram på Kållandsö i Vänern, rapporterar DN. Gravhögen har daterats till 600-talet e Kr - alltså ett par hundra år före vikingatidens början - och är betydligt större än andra gravskepp från denna tid som hittats i Sverige. Det vittnar om att en mycket framgångsrik man eller kvinna fått sin sista vila här.

Det mest märkliga är kanske att man verkar ha vetat om att det troligen dolts ett sådan anmärkningsvärt fynd ganska länge, men inga utgrävningar har gjorts eftersom platsen är "fredad" - av anledning som inte framkommer av artikeln. När några grävlingar bestämde sig för att gräva ut platsen på egen hand bestämde sig dock arkeologerna för att föregå de företagsamma fyrfotingarna. Så tacka grävlingarna för fyndet!

Läs också artikel i GP.