Ett folk - två världar

Idag reste Sydkoreas president Roh Moo-Hyun till Nordkorea för att inleda ett historiskt toppmöte med Nordkoreas ledare Kim Jong-Il. (Läs mer.)

Länderna befinner sig formellt fortfarande i krig med varandra, även om vapenstillestånd har rådit sedan 1953. Mellan länderna går en fyra kilometer bred demilitariserad zon. På den norra sidan ligger ett av världens fattigaste länder, det politiskt isolerade och kommunistiska Nordkorea.

I söder ligger Sydkorea, landet som ofta får symbolisera det asiatiska ekonomiska undret - men också hårdför kapitalism med brutala arbetsvillkor. Att det finns motsättningar mellan de två staterna är knappast förvånande.

Mörker över Nordkorea. Satellitbilden illustrerar tydligt skillnaderna mellan det industrialiserade Sydkorea och det fattiga Nordkorea.

Men hur blev det egentligen så här?
Halvön Korea har varit bebodd under lång tid och redan ett par tusen år f Kr uppstod rivaliserande kungariken. Inflytandet från den mäktiga grannen Kina var starkt. Flera kinesiska kolonier etablerades i Korea. Med början år 372 e Kr spreds buddhismen i regionen. Ett drygt århundrade senare var buddhismen statsreligion i "de tre kungadömena", som då styrde halvön.

På 1600-talet invaderades Korea av manchurerna, som även tog kontrollen över Kina - och där grundade Qing-dynastin. Korea blev en kinesisk vasallstat och isolerades från omvärlden.

Från och med andra halvan av 1800-talet hade Japan etablerat sig som en asiatisk stormakt och gjorde allt mer aggressiva försök att expandera till fastlandet. Fokus riktades mot Korea. Men även Ryssland hade planer på att erövra Korea.
Denna rivalitet ledde till det rysk-japanska kriget 1904-05. Japan segrade (till västmakternas förvåning) och tog kontroll över Korea. 1910 annekterades landet slutgiltigt av japanerna.

Korea förblev under japansk kontroll fram till andra världskrigets slut. Landets norra delar ockuperades av sovjetiska styrkor medan amerikanerna tog kontroll över området söder om 38:e breddgraden. Segermakterna beslutade på en konferens i december 1945 att landet skulle styras av en provisorisk regering - innan fria val skulle hållas. Koreanerna ville bli självständiga och motsatte sig förslaget.

Precis som i fallet med Väst- och Östtyskland utropades först republiken Korea i den sydliga delen 1948. Sovjetunionen svarade med att utropa Demokratiska folkrepubliken Korea i norr samma år.

Koreakriget lämnade ett djupt sår
Motsättningarna mellan de politiska systemen i norr och söder (båda var auktoritära) ledde slutligen till öppet krig. Nordkoreanska trupper gick till anfall i juni 1950. FN ingrep på USA:s initiativ till Sydkoreas försvar. 1953 ingrep Folkrepubliken Kina på Nordkoreas sida. Då hade striderna böljat fram och tillbaka flera gånger. Allt slutade i status quo. Korea delades permanent längs 38:e breddgraden och vapenvila slöts. 5 miljoner människor hade då mist livet.

Varför förhindrade inte Sovjetunionen ett FN-ingripande i Koreakriget?
Som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd hade Sovjetunionen möjlighet att lägga in ett veto. Men 1950 bojkottade Sovjetunionen säkerhetsrådet i protest mot att Taiwan innehade Kinas plats i säkerhetsrådet (Mao hade året dessförinnan utropat Folkrepubliken Kina och nationalistregeringen hade flytt till Taiwan). En resolution till stöd för Sydkorea kunde antas.

Sovjetunionen insåg sitt misstag och såg i fortsättningen till att delta i säkerhetsrådets överläggningar.

På BBC News kan man se bilder från vardagslivet i Nordkorea. (Länk)