Om influensa - influensans historia

Redan år 412 f Kr beskrev den grekiske läkaren Hippokrates ("läkekonstens fader") symtom på en sjukdom som kan ha varit influensa.

Begreppet "influenza" myntades i Italien på 1300-talet och betyder influens eller påverkan. Då trodde man att det var stjärnornas påverkan som orsakade sjukdomen.

1580 drabbas världen av den första influensa-pandemin. Den sprids från Europa till Asien och Afrika. Sedan slår den till många gånger: 1729-1730, 1732-1733, 1781-1782, 1831, 1833-1834, 1847-1848.

1918-1919 slog spanska sjukan till.
Spanska sjukan var en fruktansvärd farsot, vars härjningar förvärrades av att soldater i första världskrigets skyttegravar levde under eländiga förhållanden. Även bakom fronten var livet hårt.

Kom spanska sjukan från Spanien?
Dessutom höll de krigande parterna tyst om vad som tog livet av soldaterna vid fronten. Först när sjukdomen nådde Spanien blev den känd för omvärlden. Därav namnet spanska sjukan.

Samtidigt är det viktigt att ha perspektiv på händelserna. Enligt tidningen Populär Historia insjuknade 44 689 av de 117 472 svenska värnpliktiga låg inkallade från juli 1918 och ett år framåt. 820 av dem avled. Den totala dödligheten var alltså mindre än 1 procent. Ungefär 40 procent insjuknade, men bland dessa var dödligheten knappt 2 procent.

Eftersom jordens befolkning år 1918-19 var betydligt större än under 1300-talet, när digerdöden härjade, kan man ändå tala om spanska sjukan som historiens värsta katastrof.

Troligen, läs troligen, dog fler av denna influensa än under andra världskriget. Men de beräknade dödstalen varierar från 20 miljoner till 100 miljoner.

Nästa stora pandemi kom 1957-58 och kallades "asiaten". Tio år senare var det dags för Hong-kong-influensan. Båda dessa kostade ungefär 1 miljon människor livet världen över.

2009 års influensapandemi är den första sedan 1960-talet. Den är av samma typ - H1N1 - som spanska sjukan.

Källor: (1, 2, 3)

Nyheter 3 sept: SvD, DN, DN2, Frågor & Svar (SvD)

Om njurtransplantationer och deras historia

Daniel Westling har fått en ny njure. Redan syns tydligen en Westling-effekt bland Sveriges organdonatorer. (Webb-TV)

Vad finns då att säga om denna omskakande nyhet?

Jo, att organtransplantationer är en ganska ny företeelse. Forskningen kom igång på allvar kring sekelskiftet 1900. Ett problem var att lyckas "svetsa ihop" blodkärl. Det lyckades den franske kirurgen Alexis Carrel (1873-1944) med och han belönades med Nobelpriset 1912.
Experiment visade dock att människokroppen stötte bort transplanterade organ.

Den första lyckade transplantationen var av hornhinna i ögat. Det lyckades man med redan vid 1800-talets slut, tack vare att hornhinnan saknar blodkärl. Organdonationer dröjde betydligt längre.

1954 transplanterade amerikanen Joseph Murray den första njuren. Det skedde mellan två enäggstvillingar. Tio år senare, 1964, genomfördes den första organtransplantationen i Sverige, också denna gång med njure. Tre år senare genomfördes världens första hjärttransplantation (i Sydafrika). Utvecklingen har sedan dess gått framåt. 1998 transplanterades ca 400 njurar per år i Sverige.

Allt detta enligt NE.

/Aktuell historia (aktuellhistoria.blogspot.com)