Storbildsfilm om faraonernas Egypten

Ramses den stores mumie. Foto: Seth Smoot/Cosmonova

Nu i vinter satsar Cosmonova i Stockholm på en film om antikens Egypten: Mumier - faraonernas hemlighet. I filmen får publiken följa gravplundrarnas jakt på kungaskatter och forskarna som analyserar mumier i jakt på vetenskapliga svar. Filmen visas i IMAX-format. Berättare är Marie Richardson.
Varför ska man då gå och se denna film?
Enligt Cosmonovas chef Jessica Christensen bjuder filmen "på en intressant resa genom Egyptens mystik, forntida underverk och undangömda gravar. Besökarna får en lärorik tillbakablick på en av civilisationens mest intressanta perioder. Dessutom får de en titt in i dagens forskning på mumier".

Filmen premiärdatum är den 7 december.

Sveriges ekonomiska historia i siffror

Visste du att Sveriges BNP steg med 12,9 procent mellan 1737 och 1738, eller att den sjönk med 10,6 procent under katastrofåret 1867-1868?

Inte ? I så fall finns alla chanser att plugga in Sveriges ekonomiska historia i siffror på sajten historia.se. Det är en historisk statistikportal som finansieras med offentliga medel, bland annat från Stockholms universitet.

Här finns en hel del saker som du inte visste att du inte visste. Som prisutvecklingen i Östergötland 1592-1735 eller byggstockens nettovärdeutveckling år 1800-2001, till exempel. Men här finns information som besvarar andra frågor - till exempel hur Sveriges BNP, befolkning och inflation har utvecklats; hur mycket en dollar har varit värd i svenska kronor genom historien - och en hel del annat.

Det kanske inte låter jätteupphetsande, men är man det minsta nördig när det gäller statistik så kan man fastna här i timmar.

Länk: http://www.historia.se/

Che Guevara talar i FN

1964 talade Che Guevara i FN:s generalförsamling. För två månader sedan skrev jag om Che Guevara med anledning av Björn Kumms nya bok Che - om den argentinske revolutionären. På YouTube finns en del av talet.

Om Lucia och Luciafirandets historia

Som bekant firas Lucia den 13 december. Men högtiden har i princip ingenting med helgonet Lucia att göra.

Var kommer då Luciafirandet ifrån? Den äldsta delen av dagens luciafirande tycks faktiskt vara superiet. Det är betydligt äldre än lussekatter, stjärngosser eller ljus i håret. Före 1753 använde man i Sverige den gamla julianska kalendern. Då inträffade vintersolståndet, alltså årets kortaste och mörkaste dag just den 13 december. Men samtidigt firade man att det nu vände mot ljusare tider.

Luciatåg, målning av Carl Larsson

Var kommer luciatåget från?
Osäkert, men en trolig teori är att traditionen kommer från Tyskland och att Luciakronan ska föreställa en gloria, och att Lucian från början egentligen föreställde ett Jesusbarn.
Traditionen att sjunga i ett luciatåg kan komma från en tradition där svenska gymnasieelever sjöng "Staffansvisor" för att tjäna ihop pengar för att ha råd att resa hem över julhelgen.

Hur gammal är luciafirandet?
Det moderna luciafirandet är faktiskt inte så gammalt. 1927 anordnade Stockholms Dagblad det första offentliga luciatåget - och traditionen spred sig snart. På kort tid cementerades formerna för luciafirandet.

Varifrån kommer luciasången?
Den berömda melodin till Sankta Lucia kommer från en napoletansk folkvisa med samma namn. Den sjöngs bland annat av den världsberömde tenoren Enrico Caruso (Länk - kräver Quicktime Player-modul)

En rolig anekdot om just kopplingen mellan svenskt luciafirande och italiensk tradition är värd att nämnas. Varje år hålls ett traditionellt luciatåg för de Nobelpristagare som stannat kvar i Sverige fram till den trettonde december. En som blev överlycklig när han väcktes till tonerna av Sankta Lucia var litteraturpristagaren Dario Fo, som jublande glad sjöng med.

Hipp hipp hurra, Kenya!

Den 12 december är det Kenyas nationaldag. Då firas landets självständighet från Storbritannien, vilket skedde först 1963. I dag uppmärksammar Aktuell Historia huvudstaden Nairobis historia.

Området där Nairobi ligger i dag bestod ursprungligen av obebodd träskmark, tills Brittiska Östafrika-Kompaniet beslöt sig för att bygga en järnväg mellan kuststaden Mombasa och kontinentens största sjö, Victoriasjön (1895). Järnvägsbolagets huvudkontor placerades vid ett vattenhål mitt emellan Mombasa och Kampala i Uganda - och där anlades staden Nairobi 1899. En klar fördel med denna plats var att det på den låg på så pass hög höjd (1 600 meter över havet) att klimatet var drägligt svalt och för kallt för malariamygg.

Nairobi i dag

1905 blev Nairobi huvudstad i Brittiska Östafrika i stället för Mombasa. När Kenya blev självständigt den 12 december 1963 blev Nairobi också landets huvudstad.
Kenyas självständighet förverkligades efter hårda strider, det så kallade mau mau-upproret som pågick 1952-1960. Om det har journalisten Bengt Jonsson skrivit en utmärkt artikel, som kan läsas i sin helhet (Länk).

En intressant blogg från Kilungu på Kenyas landsbygd (Länk)

Aktuell historia om Kosovo

Kosovos framtid är oviss. (Länk: DN) Sedan 1999 har provinsen bevakats av FN, men officiellt tillhör Kosovo fortfarande Serbien. Nu ska omvärlden ta ställning till om Kosovo ska räknas som självständigt eller inte. Kanske kommer området i framtiden rent av byta namn till Kosova (den albanska varianten).

Varför är då frågan om Kosovo så infekterad? Med tanke på att det blev krig när Slovenien, Kroatien och Bosnien utropade självständighet så verkar det kanske inte så märkligt att även Kosovofrågan är djupt infekterad. Men Kosovos historia är också mer komplicerad än så.

Det börjar den 28 juni 1389. På Trastfältet - Kosovo polje - i nuvarande Kosovo utkämpades ett blodigt slag. På den ena sidan stod en turkisk invasionsarmé från det växande Osmanska riket. Försvararna utgjordes av en kristen koalitionsarmé ledd av den serbiske prinsen Lazar. Men bland dessa försvarare fanns också albaner, kroater, bosnier och andra folkslag.

Slaget vid Kosovo polje.

Slaget blev blodigt och bland dödsoffren fanns den osmanske sultanen Murat I. Därför lyckades turkarna inte utnyttja segern till att erövra Serbien, trots att de segrade i själva slaget. På 1400-talet underkastades Serbien slutligen Osmanska riket.

På 1600-talet började många kristna serber utvandra från Kosovo. Andelen muslimska albaner ökade. I dag beräknas den albanska andelen av befolkningen till 92 procent, medan andelen serber är 5,3 procent (Länk: DN).

I serbisk historieskrivning har slaget vid Kosovo polje fått mytologiska proportioner. På 600-årsdagen av slaget 1989 höll Slobodan Milosevic ett tal inför cirka 1 miljon människor på minnesplatsen för slaget i Kosovo, där han eldade på den "storserbiska" nationalismen. (Länk: Youtube) Talet brukar betraktas som startskottet för krigen på Balkan och Jugoslaviens sönderfall.

För den som är intresserad av att lära sig mer om Balkanhalvöns dramatiska historia rekommenderas Sanimir Resics översiktsverk En historia om Balkan (2005).

Bakgrundsinfo om Kosovo de senaste 30 åren.

Bra info på BBC News.